Stämplad för livet?

Ungas experimenterande online, vilka följder ger det?

Att skriva, eller inte skriva. Det är frågan... Och det har kanske varit frågan ganska länge... Vi är många som har funnit nöje och nytt i att skriva. Vi har skrivit uppsatser. Via berättelser, sagor och kanske dagböcker har vi bearbetat det som händer. Vi har utforskat tankar och funderingar. När vi har skrivit har det kanske blivit klarare för oss själva. Och vi har kunnat gå tillbaka och se hur vi tänkte förut. På det sättet har vi förhoppningsvis sett fler sidor av oss själva och det vi funderar på. Vi har utvecklats och kan t.o.m. följa vår egen utveckling. Rent konkret.

Hm, och nu gör vi samma sak precis här. På bloggen. Vi skriver om det som sker, om nyheter och om tankar. Nu med den skillanden att det sker publikt. Och vi har möjlighet att läsa andras tankar. Att fundera tillsammans, att kommenter, att följa både vår egen och andras utveckling.
Det är något nytt, men också något ganska gammalt. Att utforska sin identitet och prova sig fram.

Vad blir då skillnaden? Om unga idag provar sig fram på webben och på bloggen, då finns det väl kvar? En del av utvecklingen som alltid ligger kvar. Ibland vill vi väl ändå bara glömma och gå vidare? Eller? Det kanske är bra att allt kan synas? Och om hela min utveckling kan synas, påverkar det då min utveckling? Vem blir jag då som vuxen? Finns det ett behov att få "gå vidare" att "börja om" med ett tomt blad? Kommer den möjligheten att alls finnas framöver? Kanske måste jag ännu mer stå till svars för mina handlingar, vilket borde ge ansvarstagande vuxna???....

Från en trött filosof till en annan...;-)