Lärares IT-kompetens

Dagens lärare är ambitiösa och arbetar hårt. De är intressarade av att lära sig. Ändå är det så många som behöver utbildning inom IT. De behöver kunskap om allt från att hantera mail till att skapa lärande i och med hjälp av nya tekniker. Våra elever behöver kunskap för att kunna möta sin morgondag, och det är vår skyldighet att skapa det lärandet. Ändå ser det ut så här. Var finner vi lösningarna?

IT-utvecklingen går fort. Vi sätter upp mål för elevernas lärande, men vad ställer det för krav på lärarnas kunnande? Och på lärarnas lärande? Hur ska vi kunna forlöpande utbilda våra lärare?

En ny sorts utveckling?

Idag var jag på en mycket intressant föreläsning om IT i skolan. Det handlade mycket om vårt demokratiska uppdrag. Vi behöver se till att dagens elever ska kunna vara aktiva demokratiska medborgare i morgondagens samhälle. Det känns ju både rätt, riktigt och viktigt. Det är ett centralt uppdrag för skolan. Sedan visade föredragshållaren hur vi just nu går från en ganska central styrning, till en mycket mer nätverkade värld. Tidigare har massmedia varit just media för massorna, men skapat centralt. IT hjälper oss nu istället att nätverka på ett icke hierarkiskt sätt. Det är ett spännande perspektiv tycker jag. Och ganska nytt, historisk sett i alla fall.

Vi har gått från stenålder, via skrivkonst och tryckkonst till ett mediasamhälle. Därifrån har vi successivt gått till ett socialt IT-samhälle. Vårt samhälle utvecklas ständigt. Tidigare var tradition en norm, nu är det snarare utveckling som är normen. Det gör att utvecklingen har gått snabbare och snabbare. Ändå har vi hittills bara sett hur utveckling går till i ett ganska hierarikst samhälle.

Men var händer nu då? Vad händer med utvecklingen i en nätverkande värld? Kommer det att gå än snabbare? Kommer utvecklingen att ske med annan inriktning? Kommer den att vara mer differentierad? Skiv gärna en kommentar, så kan vi fundera tillsammans!

Lägga ut elevarbeten

Jag arbetar just nu med att låta elever publicera sina arbeten på webben. Då dyker det upp några frågor. Det handlar t.ex. om tillgång till datorer, medgivande från föräldrar, hur man bäst hjälper och stöttar, kräver det samtidig övervakning, hur når man bäst alla elever på sin nivå. Därför undrar jag: - Vilka frågor har DU stött på och har du några tips på hur man hanterar dem?

Vad är fusk? Finns det?

Hur sker egentligen bedömning i skolan, och kan man fuska sig till ett bättre resultat? Den gamla bilden av skolan innehåller både prov och fusklappar. Om vi testar rena faktakunskaper går det kanske att fuska, men hur blir det när vi testar förståelse istället? Går det då att fuska? Och vad är egentligen fusk? Ute i arbetslivet är det ofta en fördel om man kan ta hjälp av andra. Det är rentav något som efterfrågas som en kompetens. Man behöver lära sig vem, eller vilken källa, man ska fråga om vad, det är en kompetens. Får man då ha en hög böcker med sig in i en skrivsal? En uppkopplad dator? Går det att klara sig utan "prov"? Vill vi det? Går det då att mäta kunskap? Och går det att mäta vilken kunskap någon har, även om "allt fusk" är tillåtet?

Ungdomar med attityder

Finns det problem i skolan idag? Är det för stökigt? Är eleverna för stökiga och röriga? Gör de inte det de blir tillsagda? Ifrågasätter de undervisningen? Metoden? Eller kanske skolan i stort? Är det inte det vi tränar dem till, att bli kritiska medborgare? Men klarar vi av att hantera det i skolan, med de resurser vi har?
Kanske är det dags att vi VERKLIGEN börjar lyssna på barn och unga, och tar fasta på deras frågor och motivatorer. De vet mycket om vad de behöver kunna i framtidens samhälle och hur de själva lär sig det bäst. Samtidigt har vi fasta mål som sätts av riskdag och regering. Kanske är det dags att bjuda in till verkligt samarbete med de unga, så att målen blir deras mål. Så att de känner att skolan är relevant för dem. Så att vi i skolan lättare kan vägleda unga till deras egen framtid!

Massor av bra länkar...

...för oss inom skolan finns på Webbguiden. Rekommenderas varmt!

Tilltro = Medicin för allt?

Tänk att kunna känna fullständig tilltro till alla sina elever, att de kan nå hur långt som helst. Eller att känna tilltro till sig själv att verkligen kunna hjälpa dem på vägen dit. Om vi alla tror på att vi kan, blir det också lättare att nå de mål vi vill nå. Vi ser maskrosbarn som tar sig fram i samhället och blommar. Vi ser folk med handikapp som inte låter detta stoppa sig. Vi ser föräldrar som lyckas ge sina barn en framtidstro och tro på möjligheter.

Tilltro kan vara svårt i tuffa tider, och det kan kännas frestande att skylla på någon eller något annat. Med vad hjälper det? Och hur förändrar det något? Tilltro känns centralt och med tilltro kan vi lösa mycket.

- Men hur skapas tilltro? och hur behåller vi den?