Ett mjukare fyrverkeri i år...

Ja, nu är det ju nyårsafton och många kommer att skicka iväg fyverkerier. I år valde vi istället s.k. "sky lanterns", en idé som kommer från Asien. Jag har sett dem då och då, och hittde till slut några på Teknikmagasinet. -Hurra! Men hur gör man då? Hur tänder man och hur skickar man iväg den? Vad behöver man tänka på? Jag frågade jag min "allt-i-allo-guru", Youtube. Efter att ha kikat på några videos där, känns det nu som om jag har full koll. Ny rapport kommer nästa år! ;-)

Ett riktigt gott nytt år på er allihop!

Kan IT skapa skolutveckling?

Webben blir mer och mer social, eller vi sociala männsikor GÖR den mer social. Samtidigt ligger skolan i stora delar efter inom IT. Utöver detta får skolan en högst beränsad budget och skolutveckling blir därför inte så prioriterat.

Att skolan ligger efter både inom IT och skolutveckling låter ju inte så upplyftande. Men kan dessa två mål kanske förenas? Kan vi skapa samverkan och utveckling med HJÄLP av IT? Om vi skapar plattformar och verktyg för samarbete och skolutveckling, kan detta hjälpa till att nå båda målen.

Varför sker inte detta på bred front idag? Vari ligger hindren och svårigheterna? Är det främst en pengafråga eller ledningsfråga? Eller har det med något annat att göra? Eller är det lanske mycket på gång redan nu, som inte blir så synligt?

Elevers diskussionklimat

Hej i juletider!

Hinner ni med att blogga något mitt i julstöket och allt som ska vara klart? Själv hade ju nyss en redovisning om blogg på lärarutbildningen. Vi var en grupp som visade på hur man kan använda bloggen som en pedagogsik resurs. Blogga med hela klassen tillsammans, eller låta eleverna enskilt reflektera löpande kring det lärda... Vi skapade också en klassblogg som visar upp det senaste från varje blogg och som blir en samlingspunkt för hela klassen. Det var speciellt intressant att höra nadra lärarstudenters tankar om för- och nackdelar.

Något som vi ofta verkar återkomma till är detta med hur man skapar ett bra diskussionskrimat bland eleverna online? Har du tankar kring detta vore det mycket intresannt att höra. Själv tänker jag mig att det inte skiljer så mycket från IRL. Vi behöver skapa positiva vanor tillsammans, sätta ramar, diskutera regler, etik och medmänsklighet. Dessutom behöver vi vuxna vara närvarande, lika mycket online som vi behöver vara det på skolgårdar och på ute stan. -Stämmer det? -Hur gör man det?

-Ha en riktigt god jul mitt i alla IT-tankar! ;-)

Mvh Lotta

En blogg - Tusen mjöligheter

Ojj, vad mycket man kan använda en blogg till. Pedagogiskt m.a.o. Vi genomför just nu ett grupparbete på högskolan kring bloggen som pedagogiskt verktyg.

Blogg är ju ett härligt verktyg eftersom det är så ruskigt lätt att använda för publicering. Det är också förhållandevis enkelt att anpassa en blogg så att den passar det egna behovet: Vem ska blogga? Vad ska vi blogga om? vem ska kommentera? vem godkänner kommentarer? Ska den synas för sökmotorer? Ska den vara anonym? Hur ska den se ut? Vad ska den länka till och inte?

Jo, det är ju lite att tänka på innan man börjar, men om man börjar gemensamt, enkelt och tryggt först, så kan man ju senare anpassa bloggandet t.ex. till enskilt ansvar när eleverna börjar bli mogna för det.

Samtidigt är det ett härligt verktyg för oss pedagoger att utbyta erfarenheter! På korts och tvärs och i samarbete! det är härligt att både tipsa och lära av varandra!

Genom att t.ex. låta eleverna skriva en logg om dagens lärande, får de en chans att reflektera och fördjupa det man arbetar med. Bloggen kan också fungera som en digital postfolio om allt arbete dokumenteras och registreras där.

Och det är bara början...;-) Har du fler tips och tankar? Kommentera gärna!

Nya generationen är lös!

Wow! Vilket häftigt exempel på en bra lärande situation, både för IT-mamman och för en nioåring. När nioåringen själv laddar upp en video på youtube. På engelska. För att lära andra. På engelska. Vilken häftig värld vi är på väg in i. Läs den här. Tack IT-mamman!

Och så till dagens fråga: Vad behöver föräldrar kunna för att kunna lotsa sina barn? hur får de den kunskapen? Kommentera gärna!

Lärares IT-kompetens

Dagens lärare är ambitiösa och arbetar hårt. De är intressarade av att lära sig. Ändå är det så många som behöver utbildning inom IT. De behöver kunskap om allt från att hantera mail till att skapa lärande i och med hjälp av nya tekniker. Våra elever behöver kunskap för att kunna möta sin morgondag, och det är vår skyldighet att skapa det lärandet. Ändå ser det ut så här. Var finner vi lösningarna?

IT-utvecklingen går fort. Vi sätter upp mål för elevernas lärande, men vad ställer det för krav på lärarnas kunnande? Och på lärarnas lärande? Hur ska vi kunna forlöpande utbilda våra lärare?

En ny sorts utveckling?

Idag var jag på en mycket intressant föreläsning om IT i skolan. Det handlade mycket om vårt demokratiska uppdrag. Vi behöver se till att dagens elever ska kunna vara aktiva demokratiska medborgare i morgondagens samhälle. Det känns ju både rätt, riktigt och viktigt. Det är ett centralt uppdrag för skolan. Sedan visade föredragshållaren hur vi just nu går från en ganska central styrning, till en mycket mer nätverkade värld. Tidigare har massmedia varit just media för massorna, men skapat centralt. IT hjälper oss nu istället att nätverka på ett icke hierarkiskt sätt. Det är ett spännande perspektiv tycker jag. Och ganska nytt, historisk sett i alla fall.

Vi har gått från stenålder, via skrivkonst och tryckkonst till ett mediasamhälle. Därifrån har vi successivt gått till ett socialt IT-samhälle. Vårt samhälle utvecklas ständigt. Tidigare var tradition en norm, nu är det snarare utveckling som är normen. Det gör att utvecklingen har gått snabbare och snabbare. Ändå har vi hittills bara sett hur utveckling går till i ett ganska hierarikst samhälle.

Men var händer nu då? Vad händer med utvecklingen i en nätverkande värld? Kommer det att gå än snabbare? Kommer utvecklingen att ske med annan inriktning? Kommer den att vara mer differentierad? Skiv gärna en kommentar, så kan vi fundera tillsammans!

Lägga ut elevarbeten

Jag arbetar just nu med att låta elever publicera sina arbeten på webben. Då dyker det upp några frågor. Det handlar t.ex. om tillgång till datorer, medgivande från föräldrar, hur man bäst hjälper och stöttar, kräver det samtidig övervakning, hur når man bäst alla elever på sin nivå. Därför undrar jag: - Vilka frågor har DU stött på och har du några tips på hur man hanterar dem?

Vad är fusk? Finns det?

Hur sker egentligen bedömning i skolan, och kan man fuska sig till ett bättre resultat? Den gamla bilden av skolan innehåller både prov och fusklappar. Om vi testar rena faktakunskaper går det kanske att fuska, men hur blir det när vi testar förståelse istället? Går det då att fuska? Och vad är egentligen fusk? Ute i arbetslivet är det ofta en fördel om man kan ta hjälp av andra. Det är rentav något som efterfrågas som en kompetens. Man behöver lära sig vem, eller vilken källa, man ska fråga om vad, det är en kompetens. Får man då ha en hög böcker med sig in i en skrivsal? En uppkopplad dator? Går det att klara sig utan "prov"? Vill vi det? Går det då att mäta kunskap? Och går det att mäta vilken kunskap någon har, även om "allt fusk" är tillåtet?

Ungdomar med attityder

Finns det problem i skolan idag? Är det för stökigt? Är eleverna för stökiga och röriga? Gör de inte det de blir tillsagda? Ifrågasätter de undervisningen? Metoden? Eller kanske skolan i stort? Är det inte det vi tränar dem till, att bli kritiska medborgare? Men klarar vi av att hantera det i skolan, med de resurser vi har?
Kanske är det dags att vi VERKLIGEN börjar lyssna på barn och unga, och tar fasta på deras frågor och motivatorer. De vet mycket om vad de behöver kunna i framtidens samhälle och hur de själva lär sig det bäst. Samtidigt har vi fasta mål som sätts av riskdag och regering. Kanske är det dags att bjuda in till verkligt samarbete med de unga, så att målen blir deras mål. Så att de känner att skolan är relevant för dem. Så att vi i skolan lättare kan vägleda unga till deras egen framtid!

Massor av bra länkar...

...för oss inom skolan finns på Webbguiden. Rekommenderas varmt!

Tilltro = Medicin för allt?

Tänk att kunna känna fullständig tilltro till alla sina elever, att de kan nå hur långt som helst. Eller att känna tilltro till sig själv att verkligen kunna hjälpa dem på vägen dit. Om vi alla tror på att vi kan, blir det också lättare att nå de mål vi vill nå. Vi ser maskrosbarn som tar sig fram i samhället och blommar. Vi ser folk med handikapp som inte låter detta stoppa sig. Vi ser föräldrar som lyckas ge sina barn en framtidstro och tro på möjligheter.

Tilltro kan vara svårt i tuffa tider, och det kan kännas frestande att skylla på någon eller något annat. Med vad hjälper det? Och hur förändrar det något? Tilltro känns centralt och med tilltro kan vi lösa mycket.

- Men hur skapas tilltro? och hur behåller vi den?

Film för lärande

Idag råkade jag på en elevfilm på Youtube. Den handlar i och för sig om fult språk, men jag tycker ändå(?) att den är ett bra exempel på en elevfilm, där de både lär sig och även visar upp sitt lärande på ett bra sätt. Jag tror att film i undervisningen kan motivera elever, men jag tror också att de lär sig annat "på köpet", som t.ex. att vara källkritisk.

Har du använt filmskapande i undervisningen, eller något annat media? I vilket ämne? För vilken sorts lärande? Hur har ni gjort? Grupper eller enskilt? Erfarenheter och tips? Jag är väldigt nyfiken!

Här finns filmen.

Om att tro på sina elever...

Jag bara måååste tips om denna video!!! ...Fast tipset egentligen kommer från IKT-pedagogen. Det tackar och bockar jag för! Titta och njuuut!

Vad behöver eleverna kunna?

Idag står det ganska vaga formuleringar om digital kompetens i våra läroplaner. Det är sedan upp till varje kommun och skola att försöka konkretisera vad det egentligen är som eleverna behöver kunna. I min kommun har man tolkat det ganska tekniskt: Man ska kunna skriva i t.ex. Word, Excel och PowerPoint (eller liknande program). Man ska kunna hantera sina filer och sin e-post. Sist med inte minst ska man kunna söka information och vara källkritisk.

Det är ju bra att kunna hantera programmen ovan. Det känns f.n. som en baskunskap, så den biten känns ganska konkret. Mna vet vad som behöver läras. Det är sedan det blir mer fundersamt: Hur lär man sig att söka? Och kanske främst; Hur lär man sig att vara källkritisk? Vad behöver man kunna för att vara källkritisk?

Sedan finns det kanske också andra saker som eleverna behöver kunna, sedan när de kommer ut i samhället? För att vara demokratiska medborgare behöver de kunna samverka i samhällets olika arenor. Troligen kommer det allt mer att ske digitalt. De behöver förstå sig på olika nätverk online. T.ex: "Vem ligger bakom?", "Hur är de uppbyggda?", men även: "Hur kan jag själv påverka och bidra?".

Mycket av detta hänger samman; Om man kan göra sin röst hörd på nätet och samverka med andra där, då vet man också en hel del om källkritik. Därför tror jag att skolan idag behöver satsa mycket på att elever både ska få publicera på webben, och uppleva verkligt lärande samverkan där.

Utdrag ur EU:s definition av digital kompetens:

"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKTfärdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet."

TV var enande - Är IT söndrande?

Först levde vi ganska separerade i vårt land och i vår värld. Små samhällen och byar levde ganska isolerade från varandra. Sedan började vi resa allt mer och informationsutbytet ökade. Vi lärde allt mer av varandra. Så småningom fick vi tidningar, sen radio och TV. Dessa fungerade ensande för Sverige och för hela världen. Alla fick allt mer likartad information. Från början finns inte så många olika program och inte hller så värst många nyhetstidningar. under en 30-års period har antalet TV-kanaler ökat markant. Man väljer allt mer kanal efter olika intressen. Och sedan kom internet. Med ett brus av massmediala kanaler.

Idag finns det fortfarande TV. Den är begränsad till ett visst utbut. Men idag finns också TV online. Det finns YouTube. Och massor av andra sändningar online. Både via video, radio och text. Det finns olika nätverk och det finns verktyg för att tipsa varandra och att hitta rätt. Men vi vänder oss inte alla till samma närverk, verktyg och tips. Istället väljer vi själva allt mer vad vi vill lyssna på, vilken information vi vill ta till oss. Någon vill se världsnyheter och hittar en bra kanal för det, men en annan vill bara se nyheter om klimatet, om IT eller om spelbranchen. Vi får på det sättet ett samhälle som blir mer uppdelat. Alla får inte längre samma information.

Vad kommer det att innebära? Är det alls sant? Eller kommer webben istället att förena oss alla?

Ledare ligger steget före?

En sak som jag har grubblat en del kring den senaste tiden, är det här med att ligga steget före. Som förälder och/eller som lärare vill man fungera som en guide till det barn och elever behöver lära sig. För att vara en guide behöver man kunna ämnet ganska bra. Dessutom behöver man ha funderat ut på vilket sätt någon annan kan tillägna sig det här ämnet. Det arbetssättet går att tillämpa på att kunna tala ett språk, kunna läsa och skriva, men också att umgås socialt.

Idag när utvecklingen sker så fort, vet ofta unga mer om den nya tekniken är vuxna. Vi vuxna är inte lika nyfikna och vi läs oss det nya ofta av unga istället. Ändå behöver vi väl vara någon form av guide i detta nya? Men hur gör man det? Går det att tillämpa våra gamla värderingar och arbetssätt i denna nya värld? Går det att omvandla gammalt kunnande så att det bli applicerbart i den nya världen? Är det ens lämpligt?

Många värderingar går säkert att avända ganska rakt av. När det gäller etik och moral kan det handla om: "Man ska vara juste mot sina kompisar.", "Mobbning är inte OK.", "Prata inte med vem som helst om vad som helst." osv. När det gäller att lära sig att skriva berättelser eller meddelanden, kan troligen gamla arbetsmodeller användas även i nya media. Men finns det inte ny kunskap som dagens föräldrar och lärare saknar? Och hur ska vi i så fall kunna guida dagens unga?

Behöver vi läroböcker?

I dagens skola tar vi lärare ofta utgångspunkt från olika läromedel i form av böcker. Troligen gör vi det för att det känns bekvämt. De är genomtänkta och tillrättalagda. Därför blir det tryggt. Det är också accepterat och normalt. Men är det verkligen optimalt?

Vad skulle hända om vi istället tog utgångpunkten från datorn och webb 2.0? Det är lätt att se begränsningarna i detta tänkande: "Vi har inte datorer till alla elever.", "Jag som lärare är inte mogen att ta det steget.", "Jag behöver utbildning." osv. Men varför inte vända på det och se möjligheterna istället?:

• På många skolor finns det datorer som är underutnyttjade. Det kan vara en dold resurs.
• Många elever har troligen dator hemma. Hur kan den användas?
• Kan det vara OK om någon förälder vill låna ut en dator?
• Arbetsböcker, häften och läromedel kostar pengar. En del av dessa pengar kan kanske användas på nya sätt?
• Kan vi börja med ett litet steg? Förändring behöver få ta tid. Kan en lärare kanske börja blogga med sin klass? Sen kanske han/hon kan hjälpa och inspirera andra?

Behöver vi läroböcker? Behöver vi papper och penna i framtiden? Vilka kunskaper behöver våra barn ha deras framtida samhälle? De frågorna gtror jag är viktiga att diskutera om vi vill låta våra elever lära för framtiden. Lämna gärna dina funderingar!

Om utmaningarna kring framtidens skola:

Hur offentlig bör man vara?

Jag funderar mycket just nu på hur offentlig man bör vara på nätet. Många väljer att vara helt offentliga med namn, bild och var man befinner sig just nu. Hela tiden. Medan andra helt väljer att stå utanför sociala gemenskaer på nätet, eftersom de inte vill vara offentliga. Vi, mao de allra flesta, befinner oss väl någonstans mellan dessa ytterligheter. Om man väljer att inte delta, så lär man sig inte heller på samma sätt. Man ställer sig utanför gemenskaper och kunnande. Om man väljer att delta rikerar man något då? Och vad? Sin integritet? Riskerar man även att bli utsatt för olika saker? Vad? Vad bör vi vara rädda för och försiktiga med?

Kommer vårt digitala liv att så småningom fungera som en dokumentation av vårt livsverk? Eller åtminstonde som arbetsexempel inför olika uppdrag? Eller visar det en bild av vem vi är? Är den bilden i så fall sann? Eller bara en liten del av sanningen? Jag såg en intressant film på temat här.

Ojj, ja det blev djupt det här, men det känns som viktiga frågor att fundera över. Speciellt om man ska vägleda elever in i framtiden. Låt oss diskutera det tillsammans!

Kul med nätverk!

Ojj! Nu har några personer hittat till mig och också lämnat kommentarer. Personer som har samma intresse, men där vi inte känner varandra innan. Jag tycker att det är svårt att hitta bloggar och sidor om samma intresse, så det är ju toppen när folk kommer till mig också. Någon har också lagt bevakning på min blogg. Det här är ju as-skojj!! Snacka om sociala nätverk!! Jag hoppas på det här sättet att kunna lära mig mer om IT och lärande. Jag menar, att tillsammans skapar vi så mycket mer lärande, än var och en för sig själv. Mao: -Välkomna!! ;-)

Varför svartmåla skolan?

Läste just ett intressant inlägg hos IT-mamman. Hon berättar att den mörka blid som vår skolminsister Jan Björklund målar upp inte stämmer enligt Sveriges Radio. I vissa bitar är vi istället bäst. Läs mer själv här.

Varför svartmåla skolan? Jag har inte heller hört något om detta på TV eller sett det på löpsedlarna. Det kan man också fråga sig varför. Vill media delta i denna svartmålning som Bjärklund gör, och i så fall varför?

Spela in video - enkelt

Hej på er!

Jag måste bara berätta om min senaste passion: Att göra små korta videos av det jag gör på skärmen. Det är ju så enkelt! Man spelar helt enkelt in skärmbilden en stund. Alltså: Ingen videokamera och fixa frisyren snyggt eller så. Istället trycker man bara på "record" och sedan gör jag det jag vill visa på skärmen. Se klickar jag "publicera", och alla kan sen se min video. Och gratis är det! Kan det blir bättre? Jag använder mikrofon för att prata om det jag gör på skärmen.

Jag har gjort videos om hur man använder viss funktioner på en webbplats, eller hur man använder speciella funktioner i Excel. Testa gärna du också och kommentera om vad du tycker! Den jag har provat heter Screencast-o-Matic och finns här.

-Lycka till med inspelningarna!

Lärande i IT-miljöer på lärarutbildningen

Hej igen! Ja, jag håller alltså på att läsa till lärare. Två år har jag avverkat av utbildningen, och hittills har det nästan inte ingått något om IT och lärande alls. Ändå ska vi lärare lära eleverna det sen. Hm. Men samtidigt förväntas vi använda IT i våra egna studier. Man måste som basfärdighet kunna skriva i Word. Man måste kunna hantera sin e-post. Det är ju bra, men kan kanske ses mer som basfärdigheter i dagens samhälle. Så långt kan man lätt bli lite deprimerad... Sen har vi faktiskt något mer: Vi har en digital lärplattform. Där kan vi hämta underlag och visa upp våra arbeten, men vi kan också diskutera oss fram till lösningar och kunskap! Det är ett bra exempel för hur en lärplattform kan fungera. Eftersom vi alla förväntas använda den plattformen, får alla erfarenhet av den och kan se vilka möjligheter den erbjuder. Sedan, när man är mer van, är det lättare att applicera detta på elevernas lärande. Återigen tror jag att det är bra att ha provat på något för att lära sig det inifrån. Det är också först då man kan bygga undervisning om det. Tror jag alltså... Kommentera gärna!

Kursen avslutad - Puh!

OK, då har jag avslutat en mycket spännande kurs. Det har varit jobbit med mycket lärorikt. Vi fick lära oss både att blogga och hur man kan använda bloggen pedagogsikt. Man kan ju låta sin elever blogga, och man kan blogga själv. Det kan bli en kommunikationslänk både till elever, föräldrar och kollegor. Jag kan löpande berätta vad vi jobbar med i klassen och lägga ut mina underlag och kanske även mina lektioner med videopresentation, s.k. PodCasts. Då kan elever repetera, elle tanka ner hemläxan. Föräldrar kan ges en bra inblick och kollegor kan lättare samverka. Allt detta bara om bloggen!

Sen finns ju alla "klubbar" online med olika diskussionsforum m.m. De är ofta till för någon speciell målgrupp. Exempel är Fotosidan, Mötesplatsen, Lunarstorm och andra. Det finns måååånga!!

Vi har använt olika office-produkter som finns gratis online. En som har jättebra både Word, Excel och PowerPoint-version tycker jag var ThinkFree. Annars är Google docs störst just nu tror jag. Men hjälp av de här programmen kan jag komma åt mina dokument var jag än är. Jag kan också låta andra personer vara med och skriva i dem. Och så kan jag publicera dem så att vem som helst kan läsa dem online. Både praktiskt och smart!

En annan sak som jag blev lite impad av, var det här med att vi numera tipsar varandra om bra länkar. Då menar jag inte att maila några tips till kompisar. Istället finns det hela sajjter som lagrar alla tips, baserat på ämne. Man kan lagra sina egna tips och man kan enkelt söka tips om sitt ämne. Eller man kan bara se vad som är "hottast" just nu. Sådana sajjter är t.ex. Delicious och Technorati. Ytterliggare en smart sak är att man kan skapa filmer av det man gör på skärmen, t.ex. för undervisning. Det vrektyg jag har använt heter Screencast-o-Matic.

Bra för skolan är ju även s.k. Wikis. Wikipedia är ju etablerat, men man kan även bygga egna wikis med t.ex. klassens samlade kunskap. Eller varför inte använda någon chatt i den första skrivundervisningen? Eller språkundervisningen?

Jag har även sett nyttan med s.k. RSS-feeds. Det är ju ett jättebra sätt att hela tiden försöka att vara uppdaterad själv. För de är inte så lätt när det numera händer så mycket med utvecklingen, puh! Men det är ju skoj!

Inget nytt under solen

Många är vi som funderar över ungdomars datorvanor. Hur mycket ska de få sitta där? Måste de inte röra på sig? Vad gör de egentligen? Hur sker egentligen mobbning på nätet? Vad är OK och inte? Hur mycket ska man lämna ut av sig själv?Hur mycket ska jag lägga mig i? Måste jag verkligen bry mig? Hur mycket måste jag egentligen lära mig?

Några hävdar att nätet är som en fritidsgård utan vuxna. Andra säger att ungdomarna klarar sig bra själva. De skapar själva regler och normer. Många undrar hur mycket som är OK att säga? hur mycket fula ord får man använda? Hur mycket ska man bevaka som förälder? Och hur mycket är barnens privatliv?

Själv tycker jag egentligen inte att allt det här är så konstigt: Var bara som vanligt! Alltså: Hur skulle du gjort i "verkligheten" utanför nätet? Vilka ord är OK? Hur mycket brukar du lägga dig i barnens relationer till andra? Veta vad de heter? Veta vem de är? Hur mycket brukar du "ha ett halvt öra" på vad som pågår vännerna emellan?

Borde inte samma sak gälla online som annars?

Intressant klipp

Jag går just nu en kurs på Umeå universitet som handlar om web 2.0 och sociala programvaror. Den är väldigt spännande och jag lär mig hel tiden mycket nytt. Därigenom råkade jag på ett mycket intressant klipp om hur web 2.0 påverkar oss. Det är en ungefär timmes-lång föreläsning, men jag rekommenderar den varmt! Det går ju att se den i etapper...

Och här är klippet som det hela handlar om. Hinner du inte se föreläsningen ovan, se i alla fall detta! ;-) Det är ca 5 minuter långt.

En nybörjare på bloggen

Det sägs att man bäst lär sig om man provar själv. Därför börjar jag nu skriva om det jag brinner för: IT och lärande. Jag har en liten nätt vision:

Jag vill ge alla elever möjligheten att delta i morgondagen samhälle.

För att göra det behöver vi först och främst fundera kring hur morgondagen ser ut. Och för att göra det måste i alla fall jag lära mig mer om vad som pågår just nu. Internet har gått ifrån att vara någor som gemene man läser, sedan vidare till något man bidrar själv till, och numera något man använder för att delta och interagera med.

Bloggandet är en liten del av detta. YouTube, Communities, Wikis och massor av olika onlineverktyg för samarbete är andra aspekter av detta. De flesta nyhetssajjter har någon form av möjlighet till kommentarer. Människor lär och bildar sig uppfattningar via olika diskussionsforum.

I en framtid vill jag använda t.ex. bloggandet som ett pedagogiskt verktyg. Låt eleverna löpande visa sina arbeten i sin blogg. Låt dem upptäcka att de blir både besökta och kommenterade. Alla elever behöver lära sig att interagera och fungera i vår allt med digitala verkjlighet. Där finns framtiden och den vill jag hjälpa dem delta i.

En annan orsak till att jag vill blogga om det här är att jag upptäckt hur bra jag lär mig när jag skriver! Åsså är det ju skoj också! ;-)

PS. Passa gärna på att se mitt förstlingsverk i det här med pedagogiska spel. Klicka här -> DS